Spruta

Idag har vi varit på BVC igen för att ta sprutan som vi inte kunde ta förra gången på grund av misstänkt infektion. Astrid hittade en lekkamrat i väntrummet som hon lekte och pratade lite med. Sprutan gick bra, svårt att veta om hon skriker för att det gör ont eller för att man håller fast henne. Börjar nämligen skrika i högan sky redan när man försöker hålla fast armarna. Efter ett par kramar, några riskakor och lite vatten var sprutan glömd. Pappan hade varit förutseende och tagit med sig Bamsen, det finns ingen som tröstar så bra som den lilla mjuka grisen.